Ibland dyker det upp saker framför en som kanske inte är värda massor av pengar men ändå ger en lite förhöjd puls. När denna Kowa kom i min ägo kändes det så. Att få sätta sig och klura ut vad det egentligen är, hur gammal den är och att försöka förstå vad tanken är bakom just denna modellen.
Kowa är idag mestadels kända för sina fantastiska kikare men en gång i tiden gjorde de alltså även kameror. Mellanformatskameran Kowa Six är väl deras mest kända, även om den i sin tur mest var mest känd för att spegeln slog så hårt att det lätt blev skakningsoskärpa i bilderna.
Modellen jag har testat är i småbildsformatet och har ett fast (alltså det sitter fast, som i att det går inte att byta) objektiv på 50mm med ljusstyrkan 2,0, med en Seikosha-SLV bladslutare som sitter i objektivet på samma sätt som många Hasselbladskameror. Modellen är från 1961. Seleniumljusmätaren på min kamera har tyvärr passerat ”bäst före”-datum sedan länge så det blev till att mäta med en extern mätare. En otroligt ren kamera där alla inställningsvred sitter samlade runt objektivet.
Under en promenad i Stockholm passade jag på att testa denna med en Ferrania P30 och resultatet blev väl som förväntat, ganska grovt och kantigt. Men att få dansa med denna gamla dam kräver finess. Man kan inte begära något, bara presentera goda förslag och hoppas de faller fröken Kowa i smaken. Ibland stretar hon emot men efter lite varsam övertalning ger hon med sig. Man känner sig lite som en Stormtrooper i Star Wars med snittbildssökaren som avståndbedömning men med lite sunt förnuft kommer man i alla fall i närheten. Tittar man på resultatet så blir det snabbt en hipster-känsla i bilderna, där stämningen går före kvalitén, precis som det ska vara med analogt foto. Ferranian låter väl inte någon glänsa med överlägsen bildkvalité men det är ju också hela tanken. Det är skönt att få bli lite ödmjuk ibland och att ge upp hoppet om allt som är självklart med moderna kameror. En liten spark i häcken som gör att man fattar att det är JAG som tar bilderna, inte kameran. Oavsett, en underbar kamera som får en att bli ännu mera imponerad av fotograferna på 60-talet. Tack Kowa för sällskapet, vi ses säkert igen!
